Light-Bulb icon by Till Teenck.svg Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn(at)su.se. Mer information: Huvudsidan.

Nyttiggörande

Från Samsyn
Hoppa till: navigering, sök

Nyttiggörande är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att forskningsresultat och annan kunskap som finns på ett lärosäte, ska komma samhället till gagn. Nyttiggörande är benämning på arbetet att att tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap och kompetenser som finns och utvecklas vid ett lärosäte.

Tillämpning

Nyttiggörande är en del av svenska lärosätenas uppdrag och ålägganden som statliga organisationer definierat i Högskolelagen 1992:1434, kap 1, § 2, där det står ”I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta"[1]. Att verka för nyttiggörande tillkom efter riksdagsbeslut med anledning av 2008 års forskningsproposition där det tydliggjordes att samverkan och att verka för att forskningsresultat nyttiggörs ska vara naturligt integrerade i forsknings- och utbildningsverksamheterna.[2]

Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap inkluderar bland annat utbildning och publicering av forskningsresultat. Det kan innebära forskningssamverkan mellan lärosäten och företag, myndigheter och den idéburna sektorn. Vidare omfattar nyttiggörande ett kunskapsutbyte eller åtgärder som innebär att forskningsresultat förädlas, avyttras, kommersialiseras genom till exempel patentering eller licensiering, eller på annat sätt kommer till nytta i samhället.[2]

I forskningspropositionen från 2016 finns ett än tydligare fokus på samverkan och nyttiggörande t.ex. genom att ha som utgångspunkt att "nya resurser måste tillföras på ett ansvarsfullt sätt i syfte att långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning och högre utbildning, stärka innovationsförmågan och öka nyttiggörandet" samt att "samverkan mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhälle och instituten kan bidra till nyttiggörande och kommersialisering av forskning".[3]

Att nyttiggöra är att överföra kunskap

Former för nyttiggörande skiljer sig åt mellan olika vetenskapliga områden men även mellan lärosäten. Det är inte begränsat till kommersialisering. Att nyttiggöra vetenskapligt producerad kunskap kan också innebära att ett nytt synsätt eller ny metod anammas i organisationer och samhälle. Innovationer och forskningsresultat som sprids i form av produkter och lösningar tenderar att uppmärksammas framför utbildning som är det vanligaste sättet att nyttiggöra vetenskap.[4] Högre utbildning och utbildningssamverkan anses som de mest betydelsefulla bidragen till länders innovationskraft.[5][6]

Samverkansmodell för nyttiggörande

I det Vinnova-initierade KMP-projektet (Knowledge Management Plattform) vid Göteborgs universitet, med syfte att analysera och ta fram en modell för universitets och innovationskontors arbete med nyttiggörande, togs en samverkansmodell fram för nyttiggörande av forskningsresultat med utgångspunkt i akademisk miljö.[7][8] KMP-programmet tog fram förslag på systematiska och strategiska sätt för akademiska miljöer att verka för nyttiggörande, bland annat fyra "logiker" eller mål med tydlig utgångspunkt i universitets kunskapstillgångar: akademiska miljöer verkar för att forskningsresultat nyttiggörs genom allmän tillgänglighet, genom att forskningsresultat görs tillgängliga och tillämpbara för avnämare, tillgängliga genom innovationsprojekt samt i kontraktuella nätverk.[8]

Engelsk översättning

Utilisation

Externa länkar

Regeringens forskningsproposition 2008: Ett lyft för forskning och innovation, prop. 2008/09:50

Regeringens forskningsproposition 2016: Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft

Referenser

  1. ”SFS (1992:1434)”. Högskolelag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434. Läst 16 augusti 2018. 
  2. 2,0 2,1 [https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165 ”Regeringens proposition 2008/09:50: Ett lyft för forskning och innovation”]. Regeringen. https://data.riksdagen.se/fil/F4F66159-F5A7-424E-9E60-4AF83790C165. Läst 20 mars 2019. 
  3. ”Regeringen”. Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. https://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap-i-samverkan--for-samhallets-utmaningar-och-starkt-konkurrenskraft-prop.-20161750.pdf. Läst 16 augusti 2018. 
  4. ”Higher Education and Regions: Globally Competitive, Locally Engaged”. OECD. sid. 2007. http://www.oecd.org/education/imhe/highereducationandregionsgloballycompetitivelocallyengaged.htm. Läst 30 okt. 2018. 
  5. Mowery, D. C. & Sampat, B (2005). [Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf Universities in National Innovation Systems i Fagerberg, Mowery Nelson, (red.) The Oxford Handbook of Innovation,]. Oxford University Press. Refererad i https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf 
  6. ”Lars Bengtsson: Utbildningssamverkan - för jobb, innovation och företagande”. https://www.almega.se/app/uploads/imported/Utbildningssamverkan-for-jobb-A.pdf. Läst 30 okt. 2018. 
  7. ”Knowledge Management Plattform ´Proof of Concept´ vid Göteborgs universitet”. Vinnova. https://www.vinnova.se/p/knowledge-management-plattform-proof-of-concept-vid-goteborgs-universitet/. Läst 14 mars 2019. 
  8. 8,0 8,1 Petrusson, Ulf (2015). Forskning och nytta. Tre Böcker Förlag AB. sid. 100 - 119