Nyttiggöra är ett av våra mest centrala ord! Vi lär se över det många gånger och få inspel från olika parter framöver. Vi behöver också se till att det blir tydligt vad som skiljer samverkan, nyttiggöra och tillgängliggöra. Detta är en utmärkt början för nyttigöra! Vi ser till att samarbeta mer konkret framöver (säger projektledningen), men nu några kommentarer (mailar också):
Förslag: ändra till grundformen nyttiggöra (jag gör det om du inte argumenterar mot)
Första meningen indikerar att nyttiggöra är helt kopplat tillgängliggöra vilket är lite väl starkt. Det finns andra sätt att tillgängliggöra än att nyttiggöra. Frågan är också hur starkt vi kan koppla det till samhällelig nytta. Starkt, ja – helt, nja? Inte utan förklaring/hänvisning. Enklaste lösningen nu på korta definitionen: "Nyttiggörande är ett samlat begrepp för aktiviteter som genomförs för att kunskap och forskningsresultat, som skapats genom den forskning och utbildning som bedrivs vid lärosätet, ska //bort: tillgängliggöras för samhället och därigenom komma samhället till gagn// komma till (praktisk?) nytta.
Andra meningen behöver vi hitta källa till, flytta ner till tillämpningar. Och ge mer konkreta beskrivningar/exempel (för oinsatts förståelse samt inspiration). Vi behöver fler röster om/exempel på vad som kan nyttiggöras.
Bakgrund/närhistorian: bra.
Sista stycket: lite oklart. Menas att formerna för hur lärosäten stödjer nyttiggörande? Att Innovationskontor är ett sätt att stödja nyttiggörande?.
TIPS:
”I den här antologin diskuteras hum/sam-forskningens vägar framåt för att göra forskning tillgänglig i mer än böcker och artiklar.” från 2013. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A630179&dswid=-8426 En definition i nämnda antologi, s 8: ”Nyttiggörande: En process genom vilken vetenskapligt producerad kunskap kommer till användning i olika praktiska verksamheter. Nyttiggörandet är inte begränsat till kommersialisering, där forskning omsätts i nya varor och tjänster som säljs på en privat marknad, utan kan lika gärna innebära förändrade synsätt och arbetssätt i organisationer och samhälle. Det vanligaste sättet för nyttiggörande av forskning är utbildning.” 2013. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A630179&dswid=-8426
Från SUHF:S samverkansgrupp. Dokumentet ett (sista) utkast, men kan användas för vägledning (bifogas): ”Expertgruppens ställningstagande: Samverkansbegreppet bör definieras brett. Vi tolkar intentionen med samverkansuppgiften som ett uppdrag att tillse att utbildning och forskning vid lärosätena ska nyttiggöras i samhället. Därmed kan begreppet inte avgränsas till enbart de aktiviteter där lärosätena samarbetar med en väl definierad icke-akademisk aktör. Vägarna till nyttiggörande kan vara många, beroende på sammanhang och ämnesområde. Samverkansbegreppet bör omfatta det arbete som bedrivs inom lärosätena med samverkansuppgiften som helhet och inkludera alla sätt att skapa genomslag, dvs inte bara genom samverkan med definierade aktörer i ordets språkligt vedertagna betydelse.”
STRUTEN:s PM i juni, s 5 (bifogas): ” Enligt våra direktiv ska samverkan med det omgivande samhället premieras i en ny styr- och resurstilldelningsmodell. Samverkan är ett begrepp med brett innehåll, och dess roll och utformning ser olika ut för olika utbildnings- och forskningsområden liksom för olika delar av samhället. Därför menar vi att samverkan inte kan reduceras till enkla nyckeltal eller indikatorer som grund för ekonomisk tilldelning.5 Såsom målet i högskolelagen6 är formulerat omfattar det dessutom förutom samverkan också information samt att verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Den sistnämnda formuleringen sätter fokus mer på faktisk samhällspåverkan än på samverkan som aktivitet eller metod. Vår uppfattning är att målet i högskolelagen bör omformuleras och utvecklas. Att verka för att ny kunskap och kompetens kommer till nytta är ett viktigt perspektiv, som enligt vår uppfattning inte enbart bör gälla forskningsresultat tillkomna vid det egna lärosätet. Formerna för samhällspåverkan är också mångfacetterade, och det faktum att de till skillnad från specifika samverkansaktiviteter kan verka indirekt och över mycket lång tid försvårar ytterligare indikatorbaserad resursfördelning på denna grund.
Humsamverkan: http://www.humsamverkan.se/vad-menas-med-samverkan/
Surfa på lärosäten? Några snabba: https://ju.se/forskning/nyttiggorande-av-forskning--.html https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/samhalle/Sidor/Nyttigg%C3%B6rande.aspx
