Har en fråga kring hur relevant frågan om begreppet folkbildnings rötter och olika ideologiska spår är i detta sammanhang.
I samtal med biträdande professor Henrik Nordvall, föreståndare för Mimer, det nationella programmet för folkbildningsforskning vid Linköpings universitet, framkom att folkbildningens historia i Sverige snarare har influenser från den kunskapsteoretiske tyske filosofen Immanuel Kant (1724–1804), än prästen, politikern, författaren med mera dansken Nikolaj Frederik Severin Grundtvig (1783–1872) som ”vanligen” (?) brukar förknippas som den nordiska ”folkbildningens fader” – kanske i och med att det var han som 1844 grundade den första folkhögskolan i Danmark (min anm.). I samband med detta vet jag heller inte om det vore intressant att belysa de olika ideologiska spåren som har med begreppet att göra och där folkliga/lantliga och mer akademiska traditioner tar sig olika uttryck.
Vidare har jag stött på nedanstående: Staffan Larsson, professor emeritus i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, skriver i antologin Folkbildning – samtidig eller tidlös? att folkbildningsväsendet alltid har gått före det övriga utbildningssystemet vad gäller vilka socialgrupper som har rätt till bildning samt att folkbildningen har haft och har rollen som experimentverkstad i utbildningssammanhang. Mycket av det som från början utvecklas inom folkbildningen tas sedan över av det offentliga skolsystemet och folkbildningen har därför ständigt utvecklats för att kunna behålla sin särart. (Läst 2018-06-05, sv.wikipedia.org/wiki/Folkbildning)
Intressant att utveckla vidare?
