Vid ett av de förankringsmöten vi haft med personer från såväl akademin som skolvärden och industrin fick vi hjälp att både bredda och vässa definitionen av begreppet. Till exempel tog vi bort den tidigare formuleringen att målgruppen för folkbildning är "vuxna" plus att vi gjorde tillägget att den inte bara handlar om "undervisning i allmänbildande syfte, som vi skrivit i första definitionen, utan "undervisning och studier …" Diskussionerna i gruppen föranledde även en annan disposition av artikeln.
|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Diskussion:Folkbildning
- Behöver titta igenom texten, det förekommer stavfel och upprepningar
- Är det relevant att ha med utbildning till folkhögskolelärare?
- Kanske behöver begreppet sättas in i samverkans-sammanhanget?
* Kanske behöver begreppet sättas in i samverkans-sammanhanget?
Hej Catarina, och tack snälla för dina synpunkter som jag/vi tar itu med snarast möjligt! Med bästa hälsningar, Karin C i Linköping
Har en fråga kring hur relevant frågan om begreppet folkbildnings rötter och olika ideologiska spår är i detta sammanhang.
I samtal med biträdande professor Henrik Nordvall, föreståndare för Mimer, det nationella programmet för folkbildningsforskning vid Linköpings universitet, framkom att folkbildningens historia i Sverige snarare har influenser från den kunskapsteoretiske tyske filosofen Immanuel Kant (1724–1804), än prästen, politikern, författaren med mera dansken Nikolaj Frederik Severin Grundtvig (1783–1872) som ”vanligen” (?) brukar förknippas som den nordiska ”folkbildningens fader” – kanske i och med att det var han som 1844 grundade den första folkhögskolan i Danmark (min anm.). I samband med detta vet jag heller inte om det vore intressant att belysa de olika ideologiska spåren som har med begreppet att göra och där folkliga/lantliga och mer akademiska traditioner tar sig olika uttryck.
Vidare har jag stött på nedanstående: Staffan Larsson, professor emeritus i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, skriver i antologin Folkbildning – samtidig eller tidlös? att folkbildningsväsendet alltid har gått före det övriga utbildningssystemet vad gäller vilka socialgrupper som har rätt till bildning samt att folkbildningen har haft och har rollen som experimentverkstad i utbildningssammanhang. Mycket av det som från början utvecklas inom folkbildningen tas sedan över av det offentliga skolsystemet och folkbildningen har därför ständigt utvecklats för att kunna behålla sin särart. (Läst 2018-06-05, sv.wikipedia.org/wiki/Folkbildning)
Intressant att utveckla vidare?
Det finns inga äldre ämnen
