Hej,
Gällande den inledande definitionstexten tycker jag att lydelsen ”utbyta forskningsresultat med personer eller grupper utanför den egna forskningsmiljön eller forskningsinriktningen” riskerar ge läsaren en allt för snäv förståelse av begreppet. Kan ni istället skriva om eller göra tillägg så att det framgår att forskningskommunikation även riktar sig till den breda allmänheten?
Kanske kan det också vara av värde att lyfta fram att forskare själva kan uppfatta forskningskommunikation som ”icke meriterande” eller ”icke karriärfrämjande” och koppla detta till ”meriteringsdebatten”.
Likaså kan ni kanske tydligare förmedla den gradvisa förändring som har skett i synen på interaktionen mellan akademin och det omgivande samhället. Dvs att i dag handlar det inte bara om att föra ut information och forskningen och dess resultat utan också att i ökad grad vara en inhämtande akademi där forskare lyssnar på samhällets aktörer gällande vilka kunskapsbehov som finns. Detta nämner ni redan men kan kanske illustreras genom konkreta exempel på forskningsprojekt som haft/har sitt ursprung i en ömsesidig dialog mellan tex allmänheten och forskare?
Vänliga hälsningar
Daniel
