|
Samsynwikin reder ut begreppen. Här presenteras de väsentligaste orden för universitetens samverkan. Definitionerna mognar olika snabbt och vi tar gärna emot respons för att utveckla dem vidare. Skapa ditt användarkonto här alternativt maila till samsyn su.se. Mer information: Huvudsidan.
|
Diskussion:Forskningskommunikation
2-3/5-2019 ägde nationellt förankringsarbete rum i Stockholm. Centrala aktörer (främst från offentlig sektor men även från näringslivet) var närvarande och bidrog med goda synpunkter och insikter. De synpunkter som kom fram när det gäller begreppet Forskningskommunikation ledde till en justering av den inledande definitionen i två avseenden: Medierna som aktör kom in i definitionen, liksom anpassningen till olika målgrupper. Allmänt sett menade deltagarna i diskussionen att forskningskommunikation är en mycket viktig del av respektive organisations verksamhet och vi jämförde våra olika förutsättningar.
När det gäller förankringsarbetet har vi fått mycket god feed-back från en organisation med stor erfarenhet av forskningskommunikation. De har pekat på vikten av att vi betonar att forskningskommunikation berör forskningen som process och inte enbart som resultat - även vägen dit är viktig. De har också uppmärksammat oss på medborgarforskning som en viktig kommunikativ arbetsform, och på att vi bör ge referenser till det framväxande yrket forskningskommunikatör.
Hej,
Gällande den inledande definitionstexten tycker jag att lydelsen ”utbyta forskningsresultat med personer eller grupper utanför den egna forskningsmiljön eller forskningsinriktningen” riskerar ge läsaren en allt för snäv förståelse av begreppet. Kan ni istället skriva om eller göra tillägg så att det framgår att forskningskommunikation även riktar sig till den breda allmänheten?
Kanske kan det också vara av värde att lyfta fram att forskare själva kan uppfatta forskningskommunikation som ”icke meriterande” eller ”icke karriärfrämjande” och koppla detta till ”meriteringsdebatten”.
Likaså kan ni kanske tydligare förmedla den gradvisa förändring som har skett i synen på interaktionen mellan akademin och det omgivande samhället. Dvs att i dag handlar det inte bara om att föra ut information och forskningen och dess resultat utan också att i ökad grad vara en inhämtande akademi där forskare lyssnar på samhällets aktörer gällande vilka kunskapsbehov som finns. Detta nämner ni redan men kan kanske illustreras genom konkreta exempel på forskningsprojekt som haft/har sitt ursprung i en ömsesidig dialog mellan tex allmänheten och forskare?
Vänliga hälsningar
Daniel
Tack så mycket!
I material från tidigt 2000-tal används begreppet forskningskommunikation tillsammans med "folkbildning". Är det relevant att lägga in här, eller för det för långt? Ett skäl för att lägga in det vore ju kopplingen till just folkbildning som är ett annat begrepp vi arbetar med inom AP7.
Jag (Karin MB) har kontaktat Maria Lindholm på Vetenskap och allmänhet igen för att få en källa till det resonemang där jag skrivit in att en fotnot saknas.
Under arbetet med begreppet forskningskommunikation kontaktade vi (Karin) Maria Lindholm på Vetenskap och allmänhet.
(Överflyttat inlägg från annan diskussionssida.)
